Mina intressen

Jag har många skiftande intressen. Några av dem ska jag berätta om på den här sidan. Jag går också in lite mer noggrant på en del saker på andra sidor, som handlar om specifika intressen.

Böcker

Jag har alltid läst böcker. Jag började redan när jag var 5-6 år gammal att läsa böcker på egen hand. Och jag menar verkligen att läsa riktiga böcker, inte bilderböcker med bara 3-4 ord på varje sida. Jag lärde mig alfabetet när jag var 2½ år, ingen i familjen vet hur det gick till, men jag satt i mammas knä och mycket viktigt pekade ut bokstäverna för henne när hon försökte läsa morgontidningen. Till stor irritation för mamma.

Min favoritförfattare är Margit Sandemo. Jag förstår inte hur hon klarar att skriva böcker i den takt hon håller. 5-6 böcker om året i serierna, plus fristående noveller. Jag har själv försökt skriva böcker, men det blir bara ett par sidor om dagen - som mest! Oftast krånglar jag bara in mig i intrigen och kan inte ta mig ur kniporna jag hamnar i. Eller rättare sagt; de knipor personerna i berättelserna hamnar i. Så jag tröttnar ganska fort på handlingen och lägger undan berättelsen ett tag (ibland flera år!) Men kommer oftast tillbaka till den… någon gång…

Andra böcker jag gärna läser är fantasy, som paret Leigh och David Eddings (Sagan om Belgarion, Sagan om Mallorea, m fl) och Katharine Kerr (det magiska landet Deverry).

Myter

Det dröjde inte länge innan läsandet förde in mig på ett annat stort intresse: Myter. De första jag lärde mig om var de grekiska. Där hjälpte också julkalendern med Sif Ruud och Johannes Brost 1981 till. Stjärnhuset handlade om stjärnbilderna och myterna bakom dem. Det är också de grekiska myterna jag kan mest om.

Det finns så många olika myter om personligheterna att det är svårt att skilja ut vad som är de ursprungliga myterna och vad som är sentida tillägg. Men jag blir ändå förbannad varje gång jag ser något som inte stämmer överens med de berättelser som fortfarande lever kvar. Som Disneys tecknade film Herkules. Nästan ALLT är fel i den filmen. Alla fakta är hopblandade till en salig röra. Dessutom är hela historien i filmen fel. Men så har ju Disney en förkärlek för att ändra historierna till filmerna de tecknar!

Att de grekiska och de romerska myterna liknar varandra - många av gudarna och hjältarna har till och med samma namn, bara en annan stavning - är ingen slump. Romarna hade ingen egen mytologi från början - de tillbad sina förfäder - och Grekland var ett av de första områdena de ockuperade, så romarna tog över deras gudar, monster och hjältar. De bytte ut namnen och uppfann en del egna hjältar som passade in i deras kultur.

De nordiska gudarna skiljer sig till viss del från dem i söder, men de är inte helt originella. Alla kulturer har i alla tider stulit från varandra, och man kan se drag från olika myter över hela världen som nästan är identiska.

Inte ens de judiska/kristna/muslimska ”myterna” är originella. De som skrev ner dessa stal friskt från andra folkslag. Folk vi knappt hört talas om i vår tid. Till exempel berättelsen om Noa och arken kommer från sumererna och deras stora verk - Gilgamesh-eposet. Var sedan sumererna fick den från, går inte att säga.

Djur

Finns det något bättre här i världen än djuren? De är så underbara. Vad jag än gör kommer mina älsklingar att älska mig. Men det finns ju fler djur än mina två busungar. Jag kan inte påstå att jag älskar alla djur - det finns vissa djurarter jag inte kan med - men de flesta djur har något inom sig som kallar på mig. I hela mitt liv har jag velat ha djur, men inte kunnat, eftersom min mamma inte har velat ha något. Det här skriver jag mer om på Geishas och Saschis sidor. Så titta in där om du är intresserad av att veta mer.

Släktforskning

Jag har gjort en del släktforskning. Det är otroligt intressant att se var släkten kommer ifrån. Hittills har jag kommit ner till 1650-talet. Det är också intressant att höra äldre släktingar berätta vad de vet om tidigare generationer.

Som i alla släkter har vi en del skrönor. Mamma berättade en gång att min morfars morfars mor påstod att hon var Oscar II:s dotter. Utomäktenskaplig, visserligen, men men… Mamma ville veta om det var sant. Jag behövde inte leta länge innan jag kunde ge henne ett svar. Lotta Emanuelsdotter var född 1825. Hennes påstådda far Oscar II var född 1829. Alltså var det helt omöjligt att han var hennes far. Ja, ja. En  del människor säger vad som helst för att verka finare än vad de är. Vi har nog inget annat än bönder, torpare, soldater, hantverkare, drängar och pigor i vår släkt. Men jag bryr mig inte om det; det är intressant i alla fall!